fredag 21 januari 2011

5 månader

ÄLSKADE LILLA MYSBEBIS!!

Det har gått sjukt fort... 5 månader sedan Nelly/prinsessan/lillskrutta/fialisa/mysbebis/mumsmums/busbebbe/skruttilur/lillfisa (kärt barn har många namn) föddes. Sååå mycket som hänt på dessa fem månader, och nu är det en riktigt skojig tid, då det händer nya saker varenda dag :) Favoritsysselsättningen är att leka med fötterna, "leka" med världens roligaste bröder, dom gör superskojiga grimaser och lustiga läten, och lillskrutta tjuter ut i ett gapskratt :)
Hon har nått en längd på 65,5 cm, och har en matchvikt på 7510 gr.
Intresset för mat börjar bli större och större, hon gapar och "smaskar" när vi andra sitter och äter, hon följer noga gaffelns väg från tallriken till munnen med blicken... nästan så man får dåligt samvete när hon inte får smaka. Hur jag ska lyckas amma fullt ut i en månad till, är en gåta, men jag ska åtminstone försöka.
Sömnen då!? Ja, nu har jag inte sovit mer än två-tre timmar sammanhängande på fem månader... Behöver jag säga att jag känner mig mer död än levande!?
Men trots detta så har våra fem första månader runnit förbi i rasande fart, så lite sömnbrist kan jag nog leva med ett tag till, även om det är jobbigt. Jag kommer nog i alla fall sakna spädbarnstiden när den är förbi.

Jaha... annat då!?
Ikväll har vi varit till svägerskan, och firat barnens äldsta kusin, som fyllt 14år, vilket jag heller inte kan förstå... 14 år!? När jag och Pär blev tillsammans var han tre år, ändå känns det inte som så länge sedan.
Edwin hade en så lustig kommentar till sina kusiners farmor. De har inte träffats så ofta, så Edwin känner henne inte. Hon frågade honom hur det var med honom, varpå han svarade; "Jag får inte prata med dig, har min pappa sagt, för då kommer du att ta mig..."
hahaha, älskade lilla prins. Han har åtminstone tagit på allvar att vi varnat honom för att prata med främmande människor, då vi sagt att man inte ska lita på folk man aldrig träffat förr. Vad han missat var att om det är någon vi (mamma & pappa) känner, så är det ok att prata med dem. Men hellre att han är lite extra försiktig :)

Två promenader har avklarats idag också (duttiga jag ;))
Först en hemma i byn för att hundarna skulle få springa av sig lite, och sedan en längre, raskare promenad med Jenny, alltid lika trevligt, och verkligen välbehövligt att få komma bort hemifrån en stund. Nu ska alla onödiga gravidkilon bort, för i denna kropp trivs jag inte alls. Mera promenader, och börja om med träningen på träningshuset igen, så kanske jag så småningom kan få må bra. Just nu känner jag mig taggad till 1000 att komma iform igen. Hoppas det håller i sig :)

Nu ska jag se klart på Let's Dance och fortsätta önska att jag också kunde dansa som dem...
Pöss pöss

Inga kommentarer: