Det börjar verkligen kännas som att hösten håller på att göra entré... Fullständigt ovälkommet.
Jag är ingen höstmänniska. Förkylningar, mörka kvällar, blåst, nakna träd och kallt regn, det är inte riktigt min grej. Enligt kalendern så är det ju faktiskt sommar idag också... Men vädergudarna verkar tycka annat. En snabbspolning fram till första advent skulle sitta fint.
Igår flyttade vi över hästarna (vår egen och de två han haft som sällskap i sommar) till en mindre hage. Tidigare somrar har vi bara haft en hage. En jättestor. Men markägaren vill inte ha hästarna där hela sommaren då han tycker att det är bra om fåren får gå på förbete och efterbete där också, så i år gjorde vi oss en lite mindre hage på annan mark som de kan gå i före midsommar och nu mot sensommar/tidig höst innan flytten går tillbaka till stallet. Skönt att kunna ha dom hemma så länge som möjligt tycker jag. Men allra bäst hade ju såklart varit ett eget stall så vi kunde ha hästar hemma hela tiden. I helgen hade ett eget stall suttit fint. Lillebror blev skadad på bogen i fredags någon gång, mest troligt ett bett från någon av de andra hästarna. Kan också vara att han stuckit sig på en vass pinne eller liknande, men det ser lite för rent ut för att vara ett sticksår. Kan också vara en spark, men det är mindre troligt då det inte borde ha gått hål nu när de inte har brodd, dessutom borde det ha varit mer svullet då, som ett blåmärke. Vi flyttade honom till den mindre hagen redan i fredags, så det skulle slippa bli värre, men igår släppte vi ihop dom igen. Ett eget stall en sådan gång hade underlättat vid skötsel av såret. Nu får vi ta hand om honom lös på gräsmattan hemma, oavsett vilket väder det är. Så det hade iofs. räckt rätt bra med en bra uppbindningsplats och ett tak. Av naturliga skäl har han då alltså inte heller motionerats något senaste dagarna. Han vilade tisdag-torsdag förra veckan och skulle ha ridits i fredags, men då upptäckte vi skadan så det blev fortsatt vila ett par dagar extra. Ska bli spännande att se vilken sinnesstämning han har ikväll på ridlektionen... Med lite tur är han sitt vanliga glada jag. Såret har läkt så pass bra, så jag vågar nog rida ikväll.
Nellan hade kalas i helgen. Sju 10-åriga fnittriga tjejer härjade högljutt runt i ett par timmar på lördagskvällen. Det bjöds på middag, lekar och mys, även om det inte blev så mycket av det sistnämnda.
Själv har jag gruvat mig inför torsdag mest hela helgen... och gör fortfarande. Även om jag vet att det kommer bli så mycket bättre efter operationen. De plötsliga febertopparna som dyker upp från ingenstans är troligtvis också relaterade till njuren, så dom ska bli sköna att slippa. Likaså med "ryggontet", det är ju inte ens säkert att det är ryggen jag alltid har ont i, det kan ju lika gärna vara relaterat till njuren det också. Jag ser inte fram emot urinvägsinfektionen de utlovat efter op. Men är det den enda bieffekten så är det lätt värt det. Jag försöker allt jag kan att se fördelarna med det här, men jag ogillar tanken på att bli sövd. Även om det kanske är skönast att inte veta vad de håller på med.
För att skingra tankarna lite i helgen har jag gett alla mina blommor lite omvårdnad. Satt om ett par stycken, planterat ett gäng sticklingar som vattenrotats under några veckor nu. Pyssel med blommor är ett bra tidsfördriv :-)
Jag tror även att jag ska ge palettblad en chans till. Jag har aldrig lyckats få dom att överleva tidigare, men någon gång ska väl vara den första... Om jag börjar från frö-stadiet så kanske jag lyckas ;-)
Jag hade även tänkt att jag skulle försöka övervintra kärlekspelargonerna som jag haft ute sedan tidigt i somras... Fortsättning följer på det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar