Jag har inte skrivit på snart ett år, men oj så mycket som hänt.
Som sista inlägget berättade så var jag bara några dagar ifrån min nya anställning. Nu har jag alltså jobbat i 9 månader och trivs som fisken i vattnet. Min rådgivarlicens blev klar och godkänd förra veckan så jag kan alltså äntligen lägga studierna åt sidan ett litet tag. Det ska bli skönt nu när vi går mot sommar att få plocka fram trevligare litteratur på fritiden än den jag senaste tiden fokuserat på.
Det har hänt så galet mycket senaste året så jag vet inte ens var jag ska börja...
Men låt oss börja med barnen.
Theo har börjat högstadiet (han slutar snart åk. 7) och är en tonåring på riktigt. Rösten håller inte alltid och han har dragit om sin mamma ordentligt i både längd och skostorlek. Jag som hade så svårt att föreställa mig att min lilla pjuklarv någonsin skulle kunna bli en lång, drullig, trött tonåring med attityd-problem... Well, jag hade fel. Nu är vi där. Han lever för dataspel och jag är orolig att han börjar transformeras till fladdermus (vaken på nätterna och sover hela dagarna när han är ledig) precis som varenda vanlig tonåring gissar jag. Hänga på ungdomsgården hör också till fritidsintressena.
Edwin, han är precis som han alltid varit. Lite lagom disträ (läs JÄTTEMYCKET disträ), han slarvar bort prylar på löpande band. Han har svårt att fokusera och lever i drömmarnas värld mest hela tiden, så pass att jag faktiskt varit orolig för honom, men på nått jäkla vänster lyckas han hålla fullt fokus i skolan och ligger bland de främsta eleverna i klassen, jag fattar ingenting. Jag är givetvis oerhört stolt. Men fattar verkligen inte. Han älskar att spela el-gitarr och drömmer om att sätta ihop ett band tillsammans med några instrument-spelande vänner. Kul :-) Judon däremot har han tröttnat på, så på fritidsaktivitets-fronten är det stiltje.
Nellan, hon lever för hästar, eller djur rent allmänt, men framförallt hästar. Och pojkar.
Hon går i förskoleklassen nu och börjar om bara någon månad i första klass. Är så där tölligt förälskad i varenda kille på skolan. Men på fritiden hänger hon helst i stallet eller med kompisar. Hon har sedan i höstas tappat sina tre första tänder och den fjärde är på väg. Lilla fröken tjurstövel har vägrat lära sig cykla, men nu senaste veckan (påsklovet) har hon tragglat varenda dag och nu går det som en dans. Tror hon kände lite press när hon fick veta att alla kompisarna kan cykla. I övrigt tänker hon bli proffsryttare eller djurfrisör när hon blir stor.
Annat som hänt då... JO!!! Jag ska bli moster igen :-D
I början av juni (fast jag tror den 12/6 på min födelsedag) så kommer nästa lilla pärla och det ska bli så mysigt. Min syster och hennes Emil har dessutom gått och gift sig. Förra sommaren slog dom till. Ett litet, men jättefint bröllop nere vid vattnet vid mamma och pappas stuga. Jag skulle mer än gärna bjuda på en massa bilder (från hela förra året egentligen), men jag har inte tillgång till dom här nu.
Snart drar husvagnssäsongen igång också. Förra sommaren blev en riktigt bra husvagnssommar. Vi hann iväg på en hel del svängar med vagnen. Gränna var väl det som var mest uppskattat av barnen. Och Furuvik. Vi åkte runt på hundutställningar och bestämde oss för att försöka komma oss ner till stora utställningen i Gränna varje år. Men i år går det inte. Jag får ingen semester. Eller ja, semester kanske jag får, men inte när det är utställning i Gränna, så i år får vi sikta på andra campingturer. Vi ska åtminstone försöka ta oss iväg tillsammans med Beata och Peter (nyfunna, helt fantastiska vänner), någon gång i sommar. De har en dotter som är lika gammal som Nelly och de fann varandra direkt när de träffades första gången på Gränna förra sommaren.
I år har vi dessutom en bättre dragbil än vi haft tidigare. Volvon är rätt svag i motorn, så på lördag (eller fredagkväll) flyger jag och Pär till Göteborg för att hämta hem en ny bil. En Passat Alltrack. Det blir lite som en minisemester med hotellmys och god mat när vi ändå åker iväg tillsammans. Det ska bli mysigt. Barn och hundar blir utplacerade lite överallt i kommunen, haha, så är livet med jättestor familj... Inte det lättaste att hitta någon som vill ta sig an hela skocken med ungar, hundar, katt och kanin.
Nä, nu får det räcka. Trist med ett inlägg utan bilder, men nästa gång (när det nu blir) kanske jag har lite bilder att bjuda på också ;-)
//Lotta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar