Jag anser att det är dags att låsa upp bloggen igen... Jag SAKNAR att skriva. Dessutom tycker jag att det är kul att gå tillbaka och läsa senare.
Jag hade en annan blogg ett tag, men den är borttagen nu. Där skrevs mest om tråkigheterna 2013. Men eftersom jag mentalt raderat större delen av 2013, finns ingen anledning att ha kvar den bloggen heller. Så ni kommer alltså för första gången på flera år, inte att få någon årssammanfattning här i bloggen.
Det har ändå hänt så otroligt mycket senaste halvåret, både trevliga och mindre trevliga saker, så jag vet inte var jag ska börja. Därför väljer jag att inte dela med mig av speciellt mycket av den tiden, utan börjar som rubriken lyder, på ett (nästan) nytt oskrivet blad. Det nya bladet heter 2014, och jag har på känn att det kommer att bli en intressant sammanfattning nästa årsskifte ;-)
En månad och några dagar är allt som gått av det nya året, och vi har redan hunnit med ett 35-års firande, ett 60-års firande, en otroligt trevlig möhippa, en svensexa, och ett magiskt vackert bröllop <3 p="">Året har med andra ord inte kunnat starta på ett bättre sätt. Men visst har det även hunnits med några tråkigheter... Ett telefonsamtal förra veckan resulterade i ett upprivet sår, som delvis inte har läkt riktigt än. Det gjorde ONT, och jag hade inte trott att det någonsin skulle rivas upp igen. Kanske därför det faktiskt gjorde (gör) så ont(!?)
Sedan har vi ju Sigge (vår fyrbenta bruna bebis), och hans rehabilitering, som gjort ont, mest i plånboken, men givetvis också i hjärtat. Han blev opererad i höstas. Efter en tids haltande (till och från) valde vi att åka på röntgen med honom, och det visade sig att han hade pålagringar på lederna (artros) och en lös benbit i knät. Så det blev operation, och vid operationen visade det sig att han hade ett sönderslitet korsband också, så det blev operation igen. Sedan dess har han gått på rehabilitering, dyr medicinering, och specialfoder.
Den som tror att det är inköpet av hunden som är den dyraste biten i hundägandet tror FEL FEL FEL... De pengar vi lagt ut själva på Sigge de senaste fyra månaderna (alltså det som INTE ersatts av försäkringsbolaget), hade vi kunnat åkt på en utlandsresa med hela familjen, eller köpt en ny soffgrupp till vardagsrummet... eller gjort något annat kul för. Och det är inte slut där... Medicineringen och specialfodret kommer att bli på livstid. Rehabiliteringen är inte över än, och till råga på allt, så blir det troligtvis snart en operation till, då det på senaste röntgen såg ut som att pålagringarna i knät kommit tillbaka. Så du som går i hundköpartankar... se till så du har en buffert (en ordentlig), OM det som inte får hända, faktiskt händer. Och gör inte samma misstag som mig, så du köper en hund i god tro att allt är ok, utan kolla upp linjerna ordentligt, så det är friska linjer långt bakåt i stamtavlan. Be om hjälp från rasklubben om du inte vet hur du ska göra.
Nåja, nog om det för den här gången...
Jag och mini ska nog ta och pallra oss ut om en liten stund. Vädret är mulet, men varmt (+5 grader). En väldigt underlig vinter har det varit. Ingen snö alls förrän i mitten på januari (fortfarande inte speciellt mycket), ingen direkt kyla, utan runt 0-10 större delen av "vintern". Under tre dagar för två veckor sedan hade vi omkring -25. Men sen vände det och blev varmt igen. Det ska bli minst sagt intressant att se hur våren och sommaren ter sig efter det här.
Nu ger jag upp för idag, men jag hoppas att det inte ska ta så lång tid innan jag uppdaterar igen.
På återseende!!
//Lotta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar