1/12-2011

Det är alltså den första december idag. 12 dagar kvar till Lucia, 23 dagar kvar till Julafton. Jag har lite svårt att tro det, allra helst när det ser ut så här utanför fönstren...

Grått, grått, grått. Inte ett spår kvar av den snön som kommit, vägen är en isgata, och gräsmattorna består också till störst del av is. Himlen är mörkt grå, och trots att klockan faktiskt är 9 på morgonen, så ser det nästintill nattsvart ut ute.
Jag hoppas att den grå himlen tänker bjuda oss på snö, och inte mer underkylt regn. Men av termometern att döma, så blir det nog nederbörd i form av regn, idag igen :(
Jag kan nämna många nackdelar med snön också, men den största fördelen är att det blir så ljust och fint, och det väger upp alla nackdelar.

Mina planer för dagen ser inte så intressanta ut. Det kommer till störst del att bestå av städning och kanske lite julbakande.
Min redovisning börjar kännas klar, eller ja, helt nöjd kommer jag nog aldrig att bli, det kommer konstant upp saker som jag vill ändra på, men jag känner mig så pass nöjd, att skulle de ringa idag, och vill ha in den, så kan jag skicka den direkt, och inte behöva känna att jag inte lagt ner 100% på den. Jag har läst igenom både uppgiften och redovisningen säkert 100 gånger. Ibland är det slitsamt att vara perfektionist ;) Jag önskar att rekryteringen snart kunde vara klar. Att gå runt med fjärilar i magen och bara vänta på "domen" är jobbigt. Jag vill verkligen det här, och jag hoppas att de anser att viljan väger högt. För utbildningen och erfarenheten har jag tyvärr inte, men jag är övertygad om att jag skulle fixa det ändå. Jag inser att jag kanske siktar lite väl högt nu, och att det faktiskt finns dom som har bättre utbildning, och mer erfarenhet, men testar man inte får man inte veta, eller hur!? Och jag kommer inte gå under om jag inte får jobbet. Som sagt... Jag är medveten om att det finns andra som har mer erfarenhet. Visst kommer det kännas surt, med tanke på alla timmar jag lagt ner på redovisningen. Men hade jag inte gjort det, så hade jag inte heller haft den minsta möjlighet att kamma hem detta.

Igår var jag och klippte håret lite. Det blev inte en så drastisk förändring denna gång. En smått uppklippt page med lugg, och den kopparröda färgen är numera ett minne blott, och jag är åter till min egen mörkbruna färg. Den har jag inte haft på länge, länge. Och som alltid när jag varit hos bästaste Anette, är jag mycket nöjd med mitt nya hår :)

Nu ska jag ta och göra ett ryck här hemma, hundpromenaden får vänta en stund. Nu regnar det igen. Men förhoppningsvis är det snabbt övergående. Gårdagens underliga väder bjöd även på strålande solsken runt lunchtid, och avslutades med någon enstaka minusgrad klar himmel. Så hoppet om att det ska svänga om till solsken idag också, är inte ute :)

Kramen!
//Lotta