...Jag har ONT!!! Förbaskade förvärkar...
De blir värre för var dag som går, det här är inte kul längre. Nu känner jag på mig att det kommer bli ett lite gnälligt inlägg, så om det inte passar sig, så är det faktiskt bara att sluta läsa...
Jag tycker faktiskt SYND om mig själv nu... Det är jag helt säkert ensam om, jag har ju satt mig i den här sitsen själv, å då är det bara att härda ut (men lite gnällig vill jag vara nu).
Fast det funkar rätt bra ändå när jag tänker på att det helt säkert finns dom som har det betydligt värre än mig...
Idag har jag varit på besök hos BM, och allt såg bra ut. Liten ligger med huvudet åt rätt håll, inte lika högt längre, men fortfarande ruckbart, fast å andra sidan var det ingen av grabbarna som fixerade sig heller innan förlossningen drog igång.
Blodtrycket var lite högre än det brukar vara, men absolut inte högt ändå. Det låg på 125/75
SF-måttet var 33cm, inte speciellt stort ändå (är ju i v.36+5 idag)
FLJ låg som vanligt på runt 150
HB-värdet 113, vilket jag själv tyckte var helt ok om man jämför med hur det brukar vara... Men det tyckte inte BM... MERA JÄRN alltså...
Blodsockret 6,2, och då hade jag ätit lunch ganska precis en timme innan besöket, så vore det så att jag skulle ha grav. diabetes, så skulle det ha legat högre. Vilket innebär att det måste ha varit något tillfälligt de två gångerna det låg alldeles för högt.
BM trodde heller inte att denna lilla filur skulle vara i samma viktklass som sina bröder, och det är skönt tycker jag. Börjar bli nervös inför förlossningen om det ska komma ännu en jättebebis...
Edwin föddes ju i v.36+3 och vägde 4035gr, vilket är mycket med tanke på att han var så tidig. Theo föddes i v.37+5 och vägde 3970gr. Så eftersom jag idag är i v. 36+5 börjar jag bli rätt nervös att det ska komma en jättebebis, om jag går tiden ut... För som det känns, så är det ingenting på gång än i alla fall.
Nåja, allt är förberett nu, så vi bara väntar, och gör så mycket som möjligt för att få tiden att gå.
Vi funderar på om vi kanske ska ta och föda i Östersund denna gång istället för Sundsvall... Jag själv har inga dåliga erfarenheter från Sundsvalls sjukhus, men jag kanske har träffat "rätt" personal helt enkelt... För många tycker illa om Sundsvall, och de som kan jämföra, föredrar Östersund. Så det kanske är värt att testa nu när det är sista gången... Jag tog i alla fall med mig journalerna från MVC nu idag, om vi skulle få för oss att åka till annat landsting.
Lite nervöst måste jag erkänna att det är, eftersom jag aldrig någonsin varit på Sjukhuset i Östersund. Sundsvall känns mer "hemma" på något sätt, efter alla besök jag gjort där senaste åren.
Äsch... Det tål att tänkas på i alla fall.
Nu ska kidsen i säng, och jag fortsätter kämpa på med mitt Hallonbladste ;-)
Än har jag inte märkt någon skillnad, men jag tycker att det smakar rätt gott, så då kan jag lika gärna fortsätta dricka... Skulle tydligen vara väldigt bra även för återhämtningen efter förlossningen, och för mjölkproduktionen, så jag har inget att förlora på att fortsätta med några koppar om dagen.
På återseende!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar