Duktiga prinsen!!

Då var vi hemma igen efter vår lilla sjukhusvistelse. Pär och Theo hämtade oss igår, så efter ett litet besök på MAX åkte vi hemåt.

Lillemans operation gick jättebra enl. Kirurgen, däremot så kan fortfarande bråck uppstå, så vi får hålla koll så ingen "knöl" uppstår, eller att han får ont igen.

Uppvaknandet efter operationen tog lååång tid. De ringde mig från uppvaket vid kvart över tre, och sedan satt jag till halv sju innan vi lyckades få honom att vakna... Stackars lillhjärtat var ju jättetrött. Ingen sömn på ett dygn, så det är klart att han passade på när de ändå sövt ner honom ;-) själv fick jag dricka litervis med kaffe för att hålla mig vaken medan vi väntade på att han skulle vakna. Toppentrevlig personal var det på uppvaket, som höll mig sällskap under tiden.
Väl uppe på barnkliniken igen, så var lilleman småhög på smärtstillande, och yrade en hel del... Jag hade stundvis svårt att hålla mig för skratt när han såg svävande ankor och människofientliga videoapparater i rummet :-)
Men det gick snabbt över, och han ville kliva ur sängen och gå på en gång, så vi testade... Lite vingligt var det, men han tragglade på, duktiga prinsen!!
Igår morse var han återigen sitt vanliga spralliga jag, studsade upp ur sängen och var redo att springa igen. Begriper inte hur snabbt ett barn återhämtar sig... Endast några få gånger har han sagt att han har ont i operationssåret.

Det allra värsta enligt honom själv, var alla nålar som doktorerna stack honom med, och att ta ut droppnålen var absolut ingen hit.
Enligt mig så var nedsövningen det värsta jag någonsin varit med om, samt att se honom ha ont... Usch, detta vill jag aldrig vara med om igen!!

Personalen på sjukhuset var toppen på alla sätt och vis. Tror faktiskt att det var bara en som varken jag eller Edwin gillade. Alla de andra var supergulliga.

Men som sagt... Allt har gått över förväntan, nu är vi hemma och denna vecka ska vi bara vara hemma och myyysa :-)

På återseende!!!