Att ta igen sömnen dagtid är ju liksom inte heller att tänka på, då är det ju grabbarna som ska ha sin del av uppmärksamheten istället. Fast jag kan säga att jag är vansinnigt glad för att lilla fröken är så pass nöjd som hon faktiskt är. Lite magknip då och då, men annars är hon en glad bebis, bara helt otroligt kramig och tuttig.
Idag har vi i alla fall, tröttheten till trots, varit på BVC för första gången med Nelly. Hon växer så det knakar, och hade idag vuxit till hela 55,3 cm, och vikten är på 4480 gr. Hon har alltså gått upp över 200 gr. på en vecka. På hembesöket förra onsdagen, vägde hon 4250 gr... Tuttandet visar sig på viktkurvan ;-)
Appropå tuttande, så har det läkt riktigt fint på brösten, nu är det inte längre slaktrester, utan bara små sår, som även dom ser ut att vara på väg att läka ihop. Kan inte beskriva vad underbart det känns. Jag vill ju verkligen kunna fortsätta amma, och gärna länge, åtminstone helt i 6 månader, och delvis i runt ett år. Enligt WHO:s rekommendationer bör man amma helt i 6 månader, och delvis i två år. Men framförallt vill jag amma för lillhjärtats immunförsvar, och för allt annat som är bra med bröstmjölk.
Nu får ni inte tro att jag tillhör gruppen med "prettomorsor" som predikar för amning och ser ner på de som väljer att inte amma, för så är det inte. Jag anser att det är upp till var och en, men jag vill själv inte ge mitt barn något annat än bröstmjölk, och delvis handlar det faktiskt om bekvämlighet. Fy vad jobbigt att hålla på och skaka i ordning ersättning varenda gång barnet är hungrigt, allra helst nattetid, alltid se till att ha med sig nappflaska, vatten och ersättningspulver när man åker någonstans... Brösten har man ju liksom alltid med sig...
Jag tycker verkligen synd om de mammor som vill, men av en eller annan anledning inte kan ge sina barn bröstmjölk, och jag anser mig som lyckligt lottad som faktiskt kan.
Har också äntligen fått klart från FK att jag faktiskt kommer få föräldrapenning denna månad, tror att det är första gången jag inte behövt bråka för att få föräldrapenningen att fungera.
När Edwin föddes, fick jag första ersättningen när han var nästan tre månader, och då hade jag ringt och bråkat minst en gång i veckan innan utbetalningen äntligen kom. Samma var det efter operationen förra året, opererades i februari, var sjukskriven fram till sista mars, och fick sjukpenningen först i maj.
Men efter ett telefonsamtal till försäkringskassan ikväll, så fick jag veta att jag kommer få ersättning i slutet av september. *SKÖNT*
Men efter ett telefonsamtal till försäkringskassan ikväll, så fick jag veta att jag kommer få ersättning i slutet av september. *SKÖNT*
Imorgon ska jag äntligen göra något åt skatboet jag går runt och bär på huvudet. Det är verkligen bara svinto av mitt hår nu. En permanent, en blekning, och en massa gravid- och amningshormoner har inte varit en tiptop behandling för håret, så nu ryker det av alltihopa... Däremot har jag svårt att bestämma vilken frisyr och färg jag ska ha denna gång. Jag vill ju egentligen inte klippa av allt, men det känns inte som att jag har något alternativ, om jag någonsin ska få ordning på håret igen. Förr eller senare växer det ju ut igen, men fram till dess vore jag glad om jag hittade en frisyr jag skulle trivas med, trots att den är kort.
Jag vill ha något lättskött, inget som ska hålla på och stylas i flera timmar varenda morgon, det har jag verkligen inte tid eller ork med. Jag vill inte se ut som en överjäst bulldeg i ansiktet, vissa korta frisyrer gör ju att man blir rundare i ansiktet, och mitt ansikte är runt nog redan. Jag vill inte heller se ut som en gammal tant. Visst, trebarnsmorsa i all ära, men lite ung och fräsch kan man väl få vara!? Och vad gäller färgen, så tror jag det får bli något varmt och "höstigt".
Well, well... vi får se vad det blir. Kanske ska ge min frisör fria händer, det har jag gjort förr, och blivit riktigt nöjd med resultatet.
Måste försöka komma ihåg att boka in en fotografering också, så lillfisa får vara med i tidningen. Är det någon som har något förslag på en bra fotograf, så tar jag tacksamt emot förslag. Har gjort misstaget att anlita en lokal fotograf två gånger nu, och det misstaget tänker jag inte göra igen. Inte för att vi inte varit nöjda med bilderna, men för att jag tycker att det är ohållbart att ta flera tusen för fotograferingen, och sedan ska kunderna behöva vänta i över ett halvår innan bilderna kommer... Det går jag INTE med på igen.
Nu blev det ett långt inlägg igen, om allt och inget. Inte riktigt vad jag hade tänkt, men så går det när man som jag, är SÄMST på att uppdatera här, kunde jag komma mig för att uppdatera oftare, så skulle jag inte behöva skriva så långa inlägg varje gång.
Men nu är det nog för idag.
Ha det gött!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar